ett tag sedan. Har haft fullt upp denna vecka. igår kväll var jag på Rosa Bandet-galan i Globen och det var en upplevelse vill jag lova. Det pendlade mellan nöje och misär och det var roligt och det var ledsamt. Mycket rik upplevelse som trots allt var mycket lärorikt och jag beundrar alla dessa människor som klarat av deras missöden. Det var en mycket givande kväll vill jag lova.

Nu till dagens tankeställare. Hur kan man värdesätta det man ha utan att först behöva råka illa ut?

Jag tror med all säkerhet att vi människor måste läsa och ta till oss andra människors missöden och altlid tänka på våra medmänniskor. Att bemöta en annan person med ett leende kostar så lite men ger desto mer tillbaka, eller vad säger ni?
Se på barnen. De visar med hela ansiktet och kroppen deras känslor och man blir alldeles varm i kroppen när  man ser de uttrycka sina känslor. Kan vi lära oss att visa känslor och hur vi bemöter andra genom att studera barnen?
Ja, säger jag.

Se och lär.

Vi har så mycket att tänka på så vi springer genom livet. Man skyndar sig till/från jobbet, man skyndar sig till/från dagis/skolan, man skyndar sig till/från affären, hela vårt vuxna liv springer vi till/från ställen utan att för en stund bara stanna upp och njuta. Så mitt råd är att boka in en "stanna-upp-och-tänk-till" tid i almanackan och se till att verkligen infria den precis som vilken annan inbokad tid som helst.

När du har gjort det ett par gånger per vecka, utöka det till en kort stund varje dag och känn hur ditt liv förändras. man får ett helt annat perspektiv till saker och ting och man blir mer effektiv och får fler saker och ting gjorda. Det är precis som när man ska börja träna, man tror att man inte har tid, men när man väl börjat så känner man att man har mer ork.
Precis så är det med "stanna-upp-och-tänk-till" stunderna. Efter ett tag klarar man sig inte utan dem.

PROVA OCH SE :-)

Ja, det var allt för ikväll. Sov gott och sköt om er och kom ihåg:

Ni är speciella